maj 19, 2024
NYHETER

Så kunde Guldbrons klimatavtryck minskats med 60 procent
Svensk stålproduktion blir nu grönare i alla led

Sverige ligger långt fram vad gäller grönt stål, i alla fall när det gäller råvaruproduktionen. Nu kommer även tillverkningssidan i kapp genom den unika tillverkningsprocessen STILFOLD där stålplåt böjs och viks i rätt form. Miljöbesparingarna är många och uppenbara – och för att visa på fördelarna med tekniken har STILFOLD gjort en beräkning på den nya Stockholmsklenoden Guldbron.

STILFOLD kan enklast liknas vid en origami-liknande process. Rätt form skärs ut ur stålplåt som sen kan böjas och vikas till rätt form. Slutresultatet har inte bara ett unikt utseende, utan också en rad miljöfördelar framför traditionell tillverkning.
Tekniken är framtagen i Sverige av företaget STILRIDE, som ligger bakom elmotorcykeln SUS1. Nu har man separerat bolagen bakom motorcykel och teknik, delvis som en följd av det stora intresset för den unika processen.
– STILFOLD har lyckats lösa ett antal nyckelfrågor kring miljömässig produktion inom stålindustrin, frågor som man länge haft problem och utmaningar med. Den här tekniken förenklar hela ledet från transport till färdig produkt, och dessutom ser vi en rejäl potentiell besparing vad gäller materialåtgång, säger Tue Beijer, grundare och upphovsman till STILRIDE.

Stort intresse
Den första miljöbesparingen ligger i transport av råvaran. Då utgångspunkten är stålplåt kan man skicka platta paket som enkelt kan skäras upp och formas på plats, direkt på byggplatsen eller i närheten. Den unika konstruktionen där plåten bockas och böjs leder även till en mycket hållfast produkt trots att man använder avsevärt mindre råmaterial än traditionellt.
– STILFOLD stöper om förutsättningarna för i princip all stålproduktion framåt. Det passar dessutom perfekt in i de miljösatsningar och krav som sker på området just nu. Potentialen är enorm, fortsätter Tue Beijer.
Många företag har redan visat intresse för tekniken och man har inlett ett antal samarbeten, såväl formella som informella. Man är även en del av ABB:s tillväxthub SynerLeap där man utbyter erfarenheter och kunskaper kring framtida lösningar av olika slag.

Väsentligt mindre klimatavtryck
Som ett led i arbetet framåt har man nu gjort en teoretisk beräkning på Guldbron vid Slussen i Stockholm. Som ett av landets mest omtalade byggprojekt under de senaste åren, inte minst som en följd av att större delen av bron konstruerades helt i Kina och transporterades hit i ett stycke på ett fartyg, har projektets klimatavtryck granskats från många håll. STILFOLD har därför valt att göra en enklare beräkning på hur bron, i teorin, skulle ha kunnat byggas med hjälp av deras egen teknik.
– Det här är inte en pekpinne utan ett sätt att sätta siffror i ett sammanhang. Det bygger på antaganden, men kvalificerade sådana. Och vi menar att effekten skulle varit drastisk om man använt vår teknik. Inte bara vad gäller transporten, som ändå är en liten del i helheten när det gäller klimatavtrycket från bron. Utan snarare genom att vi kunnat använda svenskt stål som vi vet har en mer miljövänlig tillverkningsprocess i ledet innan, säger Tue Beijer.
En stor del av Guldbron tillverkades i Kina för att sedan transporteras i ett stycke till Sverige. Bara transporten anses ha haft ett klimatavtryck motsvarande 3 000 resor Stockholm–New York. Detta är trots det en liten del av det totala klimatavtrycket som beräknas till 15 miljoner kg CO2e.
Genom att använda STILFOLD skulle det först och främst vara möjligt att använda svenskt stål som sedan viks och formas i anslutning till byggplatsen. Genom den unika processen skulle bron kunna byggas med upp till 20 procent mindre material än i dag, vilket redan där är en stor besparing såväl kostnads- som miljömässigt. Totalt skulle det vara möjligt att nå upp till 60 procent reducerad klimatpåverkan.

Beräkningarna på Guldbron ger, i korthet:
Upp till 20 % mindre materialåtgång
Upp till 60 % lägre klimatavtryck
Upp till 90 % lägre klimatavtryck bara för transporter
– Den här tekniken behövs för att vi ska kunna ta nästa steg i en mer miljöanpassad och hållbar produktionsapparat. Och det känns extra roligt att det är en svensk teknologi som vi nu kan para upp med det klassiska svenska stålarvet som förändras och förnyas otroligt snabbt just nu, avslutar Tue Beijer.

Källa: STILRIDE